Chapter 70

Yuddha Kanda - Book Of War

VERSE 1

नरान्तकम् हतम् दृष्ट्वा चुक्रुशुर् नैरृतर्षभाः
देवान्तकः त्रिमूर्धा च पौलस्त्यः च महोदरः

narāntakam hatam dṛṣṭvā cukruśur nairṛtarṣabhāḥ
devāntakaḥ trimūrdhā ca paulastyaḥ ca mahodaraḥ

SYNONYMS

dṛṣṭvā: seeing | narāntakam: Narantaka | hatam: dying | devāntakaḥ: Devantaka | trimūrdhāca: Trishira | mahodarāh ca: and Mahodara | paulastyaḥ: the son of Pulastya | nairṛtarṣabhāḥ: the foremost of demons | cukruśuḥ: wept. |

TRANSLATION

Seeing Narantaka dying, Devantaka, Trishira and Mahodara the son of Pulastya the foremost of demons, wept.

VERSE 2

आरूढो मेघ सम्काशम् वारण इन्द्रम् महा उदरः
वालि पुत्रम् महा वीर्यम् अभिदुद्राव वीर्यवान्

ārūḍho megha samkāśam vāraṇa indram mahā udaraḥ
vāli putram mahā vīryam abhidudrāva vīryavān

SYNONYMS

ārūḍha: mounting | vāraṇendram: and excellent elephant | meghasamkāśam: resembling a cloud | mahodaraḥ: Mahodara | vegavān: having a abhidudraava = attacked | vāliputram: Angada | mahāvīryam: of great energy. |

TRANSLATION

Mounting an excellent elephant, resembling a cloud, Mahodara hurrily attacked Angada of great energy.

VERSE 3

भ्रातृ व्यसन सम्तप्तस् तदा देव अन्तको बली
आदाय परिघम् दीप्तम् अन्गदम् समभिद्रवत्

bhrātṛ vyasana samtaptas tadā deva antako balī
ādāya parigham dīptam angadam samabhidravat

SYNONYMS

balī: the strong | devāntakaḥ: Devantaka | bhrātṛvyansasantaptaḥ: tormented over his brother's calamity | tadā: then | samabhidravat: ran towards | aṅgadam: Angada | ādāya: seizing | gharam parigham: a terrific iron rod. |

TRANSLATION

The strong Devantaka, tormented at his brother's calamity, then taking a terrific iron rod, ran towards Angada.

VERSE 4

रथम् आदित्य सम्काशम् युक्तम् परम वाजिभिः
आस्थाय त्रिशिरा वीरो वालि पुत्रम् अथ अभ्ययात्

ratham āditya samkāśam yuktam parama vājibhiḥ
āsthāya triśirā vīro vāli putram atha abhyayāt

SYNONYMS

atha: thereupon | vīraḥ: the valiant trishiraaH = Trishira | āsthāya: mounting | ratham: a chariot | āditya samkāśam: resembling the sun | yuktam: and yoked | parama vājibhiḥ: with excellent horses | abhyagāt: went towards | vāliputram: Angada. |

TRANSLATION

Thereupon, the valiant Trishira, mounting a chariot resembling the sun and yoked with excellent horses, marched towards Angada.

VERSE 5

स त्रिभिर् देव दर्पघ्नैर् नैरृत इन्द्रैर् अभिद्रुतः
वृक्षम् उत्पाटयाम् आस महा विटपम् अन्गदः

sa tribhir deva darpaghnair nairṛta indrair abhidrutaḥ
vṛkṣam utpāṭayām āsa mahā viṭapam angadaḥ

SYNONYMS

saḥ: that | aṅgadaḥ: Angada | abhidrutaḥ: being attacked | tribhiḥ rākṣasendraiḥ: by the three chief demons | devaradarpaghnaiḥ: who smashed the pride of celestials | utpāṭayāmāsa: uplifted | vṛkṣam: a tree | mahāviṭapam: with large boughs. |

TRANSLATION

That Angada, being attacked by the three chief demons, who were capable of smashing the pride of celestials, uplifted a tree with its large boughs.

VERSE 6

देव अन्तकाय तम् वीरस्ःचिक्षेप सहसा अन्गदः
महा वृक्षम् महा शाखम् शक्रो दीप्तम् इव अशनिम्

deva antakāya tam vīrasḥcikṣepa sahasā angadaḥ
mahā vṛkṣam mahā śākham śakro dīptam iva aśanim

SYNONYMS

vīraḥ: the valiant | aṅgadaḥ: Angada | cikṣepa: hurled | tam: that | mahāvṛkṣam: large tree | mahāśākham: with big branches | sahasā: quickly | devāntakāya: on Devantaka | śakraḥ iva: as Indra the lord of celestials (hurls) | dīptām: a blazing | aśanim: thunderbolt. |

TRANSLATION

The valiant Angada hurled that large tree with big branches quickly on Devantaka as Indra the lord of celestials would a blazing thunderbolt.

VERSE 7

त्रिशिरास् तम् प्रचिच्चेद शरैर् आशी विष उपमैः
स वृक्षम् कृत्तम् आलोक्य;उत्पपात ततो अन्गदः

triśirās tam pracicceda śarair āśī viṣa upamaiḥ
sa vṛkṣam kṛttam ālokya;utpapāta tato angadaḥ

SYNONYMS

triśirāḥ: Trishira | pracicheda: chopped off | tam: that tree | śaraiḥ: with arrows | āśīviṣopamaiḥ: resembling serpents | ālokya: seeing | vṛkṣam: the tree | kṛttam: chopped off | saḥ aṅgadaḥ: that Angada | tadā: then | utpapāta: sprang up on. |

TRANSLATION

Trishira chopped off that tree with arrows looking like serpents. Seeing the tree chopped off, that Angada then sprang up.

VERSE 8

स ववर्ष ततो वृक्षान् शिलास्ःच कपि कुन्जरः
तान् प्रचिच्चेद सम्क्रुद्धस् त्रिशिरा निशितैःशरैः

sa vavarṣa tato vṛkṣān śilāsḥca kapi kunjaraḥ
tān pracicceda samkruddhas triśirā niśitaiḥśaraiḥ

SYNONYMS

tataḥ: thereupon | saḥ: that | kapikuṅjaraḥ: foremost of monkeys | vavarṣa: streamed forth | vṛkṣān: trees | śilāśca: and rocks | samkruddhaḥ: the enraged | triśiraḥ: Trishira | tān praciccheda: chopped them off | niśitaiḥ śaraiḥ: with sharp arrows. |

TRANSLATION

Thereupon, that foremost of monkeys streamed forth trees and rocks. The enraged Trishara chopped them off with his sharp arrows.

VERSE 9

परिघ अग्रेण तान् वृक्षान् बभन्ज च सुर अन्तकः
त्रिशिरास्ःच अन्गदम् वीरम् अभिदुद्राव सायकैः

parigha agreṇa tān vṛkṣān babhanja ca sura antakaḥ
triśirāsḥca angadam vīram abhidudrāva sāyakaiḥ

SYNONYMS

saḥ mahodaraḥ: that Mahodara | babhaṅja: broke | tān: those | vṛkṣān: trees | parighāgreṇa: with the tip of his club | triśirāḥ ca: Trishira too | sāyakaiḥ: with his arrows | abhidudrāva: attacked | vīram: the valiant | aṅgadam: Angada. |

TRANSLATION

That Mahodra broke those trees with the tip of his club. Trishira too with his arrows attacked the valiant Angada.

VERSE 10

गजेन समभिद्रुत्य वालि पुत्रम् महा उदरः
जघान उरसि सम्क्रुद्धस् तोमरैर् वज्र सम्निभैः

gajena samabhidrutya vāli putram mahā udaraḥ
jaghāna urasi samkruddhas tomarair vajra samnibhaiḥ

SYNONYMS

gajena: with an elephant | samabhidrutya: marching ahead quickly | vāliputram: towards Angada | mahodaraḥ: Mahodara | samkruddhaḥ: enraged | jaghāna: struck | urasi: on his chest | tomaraiḥ: with javelins | vajra samnibhaiḥ: looking like thunderbolts. |

TRANSLATION

Marching ahead quickly towards Angada on an elephant, the enraged Mahodara struck on his chest with javelins looking like thunderbolts.

VERSE 11

देव अन्तकस्ःच सम्क्रुद्धःपरिघेण तदा अन्गदम्
उपगम्य अभिहत्य आशु व्यपचक्राम वेगवान्

deva antakasḥca samkruddhaḥparigheṇa tadā angadam
upagamya abhihatya āśu vyapacakrāma vegavān

SYNONYMS

tadā: then | samkruddhaḥ: the enraged | devāntakaḥ: Devantaka | vegavān: having a swiftness | upagamya: approaching | aṅgadam: Angada | abhihatya: and striking | āśu: quickly | parigheṇa: with a club | vyapacakrāma: went off to a distance. |

TRANSLATION

Then, the enraged Devantaka with a speed, approached Angada, struck him quickly with a club and went off to a distance.

VERSE 12

स त्रिभिर् नैरृत श्रेष्ठैर् युगपत् समभिद्रुतः
न विव्यथे महा तेजा वालि पुत्रःप्रतापवान्

sa tribhir nairṛta śreṣṭhair yugapat samabhidrutaḥ
na vivyathe mahā tejā vāli putraḥpratāpavān

SYNONYMS

abhidrutaḥ: (Eventhough) attacked | yugapat: at the same time | tribhiḥ nairṛta śreṣṭhaiḥ: by the three foremost of demons | saḥ vāliputraḥ: that Angada | mahātejāḥ: of great splendour | pratāpavān: having prowess | na vivyathe: was unalarmed. |

TRANSLATION

Eventhough attacked at the same time by those three foremost of demons, that Angada of great prowess and splendour, did not get alarmed.

VERSE 13

स वेगवान् महावेगम् कृत्वा परमदुर्जयः
तलेन भृशम् उत्पत्य जघान अस्य महा गजम्

sa vegavān mahāvegam kṛtvā paramadurjayaḥ
talena bhṛśam utpatya jaghāna asya mahā gajam

SYNONYMS

saḥ: Angada | vegavān: with a speed | parama durjayaḥ: and very much unconquerable | mahāvegam: acting | samabhidrutya: attacking well | jaghāna: struck | asya mahāgajam: his large elephant | talena: with his palm. |

TRANSLATION

The speedy and quite unconquerable Angada, acting with a great swiftness and attacking well, struck Devantaka's elephant with his palm.

VERSE 14

तस्य तेन प्रहारेण नागराजस्य सम्युगे
पेततुर् लोचने तस्य विननाद स वारणः

tasya tena prahāreṇa nāgarājasya samyuge
petatur locane tasya vinanāda sa vāraṇaḥ

SYNONYMS

tena tasya prahāreṇa: by that blow of Angada | samyuge: in battle | tasya nāgarājasya nayane: the eyes of that royal elephant | petatuḥ: fell down | saḥ: that | kuṅjaraḥ: elephant | vinanāśa: died. |

TRANSLATION

By that blow of Angada in battle, the eyes of that royal elephant fell down and that elephant died.

VERSE 15

विषाणम् च अस्य निष्कृष्य वालि पुत्रो महा बलः
देव अन्तकम् अभिद्रुत्य ताडयाम् आस सम्युगे

viṣāṇam ca asya niṣkṛṣya vāli putro mahā balaḥ
deva antakam abhidrutya tāḍayām āsa samyuge

SYNONYMS

niṣkṛṣya: pulling out | viṣāṇam: a tusk | asya: of this elephant | samyuge: in battle | mahābalaḥ: the mighty | vāliputraḥ: Angada | abhidrutya: running quickly | devāntakam: towards Devantaka | tāḍayāmāsa: struck him. |

TRANSLATION

Pulling out a tusk of that elephant in battle, the mighty Angada ran towards Devantaka quickly and struck him.

VERSE 16

स विह्वलित सर्व अन्गो वात उद्धत;इव द्रुमः
लाक्षा रस सवर्णम् च सुस्राव रुधिरम् मुखात्

sa vihvalita sarva ango vāta uddhata;iva drumaḥ
lākṣā rasa savarṇam ca susrāva rudhiram mukhāt

SYNONYMS

saḥ: that Devantaka | tejasvī: with vigour | vihvalaḥ: swayed to and fro | drumaḥ iva: like a tree | vātoddhūtaḥ: tossed up by wind | susrāva: and emitted | mahat: a lot | rudhiram: of blood | lākṣārasa savarṇam: with the colour of a lacquer. |

TRANSLATION

That energetic Devantaka swayed to and fro in disorder, like a tree being tossed up by the wind and emitted plenty of blood with the colour of a lacquer.

VERSE 17

अथ आश्वास्य महा तेजाःकृच्च्राद् देव अन्तको बली
आविध्य परिघम् घोरम् आजघान तदा अन्गदम्

atha āśvāsya mahā tejāḥkṛccrād deva antako balī
āvidhya parigham ghoram ājaghāna tadā angadam

SYNONYMS

atha: thereafter | balī: the strong | devāntakaḥ: Devantaka | mahātejāḥ: of great splendour | āśvasya: recovering his breath | kṛcchrāt: with difficulty | tadā: then | ājaghāna: struck | aṅgadam: Angada | vegāt: violently | āvidhya: by firmly holding | parigham: an iron rod. |

TRANSLATION

Thereafter, the strong Devantaka of great splendour, recovering his breath with a great difficulty, then struck Angada violently, by firmly holding an iron rod.

VERSE 18

परिघ अभिहतस्ःच अपि वानर इन्द्र आत्मजस् तदा
जानुभ्याम् पतितो भूमौ पुनर् एव उत्पपात ह

parigha abhihatasḥca api vānara indra ātmajas tadā
jānubhyām patito bhūmau punar eva utpapāta ha

SYNONYMS

tadā: then | vānarendrātmajaḥ: Angada the son of king Vali | parighābhihataḥ: struck by the iron rod | patitaḥ: fell down | jānubhyām: on his knees | bhūmau: on the earth | punareva: but again | utpapātaha: jumped up. |

TRANSLATION

Then, Angada the son of king Vali, struck by the iron rod, fell down on his knees on the earth, but again jumped up.

VERSE 19

तमुत्पतन्तम् त्रिशिरास् त्रिभिर् आशी विष उपमैः
घोरैर् हरि पतेःपुत्रम् ललाटे अभिजघान ह

tamutpatantam triśirās tribhir āśī viṣa upamaiḥ
ghorair hari pateḥputram lalāṭe abhijaghāna ha

SYNONYMS

triśirāḥ: Trishira | abhijaghānaha: struck | ghoraiḥ tribhiḥ bāṇaiḥ: with his three terrific arrows | ajahmagaiḥ: which were straight-going | lalāṭe: on the forehead | tam utpatantam: of the rising Angada | haripateḥ putram: the son of Vali. |

TRANSLATION

While Angada, the son of Vali was jumping up, Trishira struck him with three terrific and straight-going arrows on his forehead.

VERSE 20

ततो अन्गदम् परिक्षिप्तम् त्रिभिर् नैरृत पुम्गवैः
हनूमान् अपि विज्नाय नीलस्ःच अपि प्रतस्थतुः

tato angadam parikṣiptam tribhir nairṛta pumgavaiḥ
hanūmān api vijnāya nīlasḥca api pratasthatuḥ

SYNONYMS

viz^ṇāya: Noticing | aṅgadam: Angada | parikṣiptam: being surrounded | tribhiḥ nairṛtapuṇgavaiḥ: by three demon warriors | hanuman: Hanuma | nīlaścāpi: and Neela | tataḥ: then | atha: moreover | pratasthatuḥ: went on march. |

TRANSLATION

Noticing Angada being surrounded by the three demon-warriors, Hanuma and Neela went there.

VERSE 21

ततस्ःचिक्षेप शैल अग्रम् नीलस् त्रिशिरसे तदा
तद् रावण सुतो धीमान् बिभेद निशितैःशरैः

tatasḥcikṣepa śaila agram nīlas triśirase tadā
tad rāvaṇa suto dhīmān bibheda niśitaiḥśaraiḥ

SYNONYMS

tataḥ: thereupon | nīlaḥ: Neela | tadā: then | cikṣepa: hurled | śailāgram: a mountain-peak | triśirase: on Trishira | dhīmān: the intelligent | rāvaṇasutaḥ: Trishira the son of Ravana | bibheda: broke | tat: it | niśitaiḥ śaraiḥ: with his sharp arrows. |

TRANSLATION

Thereupon, Neela then hurled a mountain-peak on Trishira. The intelligent Trishira the son of Ravana broke it by using his sharp arrows.

VERSE 22

तद् बाण शत निर्भिन्नम् विदारित शिला तलम्
सविस्फुलिन्गम् सज्वालम् निपपात गिरेःशिरः

tad bāṇa śata nirbhinnam vidārita śilā talam
savisphulingam sajvālam nipapāta gireḥśiraḥ

SYNONYMS

tat: that | gireḥ śiraḥ: mountain-peak | bāṇa śatanirbhinnam: broken into pieces by a multitude of arrows | vidārita śilātalam: with its rocks split up | nipapāta: fell down | saviśphuliṅgam: with sparks of fire | sajvālam: and flames. |

TRANSLATION

That mountain-peak, broken into pieces by a multitude of arrows, with its split up rocks, fell down with sparks of fire and flames.

VERSE 23

स विजृम्भितम् आलोक्य हर्षाद् देव अन्तकस् तदा
परिघेण अभिदुद्राव मारुत आत्मजम् आहवे

sa vijṛmbhitam ālokya harṣād deva antakas tadā
parigheṇa abhidudrāva māruta ātmajam āhave

SYNONYMS

ālokya: seeing | mārutātmajam: Hanuma | vijṛmbhitam: rushing | harṣāt: with joy | āhave: in battle | saḥ balī: that strong | devāntakaḥ: Devantaka | abhidudrāva: ran towards him | parigheṇa: with his iron rod. |

TRANSLATION

Seeing Hanuma rushing with enthusiasm in the battle-front, that strong Devantaka ran towards him with his iron rod.

VERSE 24

तम् आपतन्तम् उत्पत्य हनूमान् मारुत आत्मजः
आजघान तदा मूर्ध्नि वज्र वेगेन मुष्टिना

tam āpatantam utpatya hanūmān māruta ātmajaḥ
ājaghāna tadā mūrdhni vajra vegena muṣṭinā

SYNONYMS

tadā: then | hanuman: Hanuma | kapikuṅjaraḥ: the foremost of monkeys | utpatya: jumping up | ājaghāna: struck | mūrdhni: on the head | tam: of that Devantaka | āpatantam: rushing on hism | muṣṭina: with his fist | vajrakalpena: equal to a thunder-bolt. |

TRANSLATION

Then, Hanuma the foremost of monkeys, while jumping up, struck on the head of Devantaka rushing upon him with his fist equal to a thunder-bolt.

VERSE 25

शिरसि प्राहरद्वीरस्तदा वायुसुतो बली
नादेनाकम्पयच्चैव राक्षसान् स महाकै

śirasi prāharadvīrastadā vāyusuto balī
nādenākampayaccaiva rākṣasān sa mahākai

SYNONYMS

tadā: then | vīraḥ: the valiant | balī: and strong | vāyusutaḥ: Hanuma | prāharat: struck (him) | śirasi: on his head | saḥ: that | mahākapiḥ: great ape | rākṣasān akampayachaiva: made the demons shake | nādena: by the sound. |

TRANSLATION

Then, the valiant and the strong Hanuma struck him on his head. That great ape made the demons shake with the sound.

VERSE 26

स मुष्टि निष्पिष्ट विकीर्ण मूर्धा
निर्वान्त दन्त अक्षि विलम्बि जिह्वः
देव अन्तको राक्षस राज सूनुर्
गत असुर् उर्व्याम् सहसा पपात

sa muṣṭi niṣpiṣṭa vikīrṇa mūrdhā
nirvānta danta akṣi vilambi jihvaḥ
deva antako rākṣasa rāja sūnur
gata asur urvyām sahasā papāta

SYNONYMS

saḥ: that | devāntakaḥ: Devantaka | rākṣasarāja sūnuḥ: the son of Ravana | muṣṭiniṣpiṣṭa vibhinnamūrdhā: with his head crushed and broken by the blow of the fist | niryānta dantākṣivilambijihvaḥ: with his teeth and eyes coming out and with his tonguew hanging down | sahasā: swiftly | papāta: fell down | gatāsuḥ: dead | urvyām: on the earth. |

TRANSLATION

That Devantaka, the son of Ravana, with his head crushed and broken by the blow of the fist, with his teeth and eyes coming out and with his tongue hanging down, swiftly fell down dead on the earth.

VERSE 27

तस्मिन् हते राक्षस योध मुख्ये
महा बले सम्यति देव शत्रौ
क्रुद्धस् त्रिमूर्धा निशित अग्रम् उग्रम्
ववर्ष नील उरसि बाण वर्षम्

tasmin hate rākṣasa yodha mukhye
mahā bale samyati deva śatrau
kruddhas trimūrdhā niśita agram ugram
vavarṣa nīla urasi bāṇa varṣam

SYNONYMS

tasmin: he | mahāblae rākṣasayūdhamukhye: the mighty chief of demon-warriors | devaśatrau: and the enemy of celestials | hate: being killed | samyati: in battle | kruddhaḥ: the enraged | trimūrdhā: Trishira | vavarṣa: showered | ugram: a terrible | niśitāgram bāṇa varṣam: rain of sharp-pointed arrows | nīlorasi: on Neela's chest. |

TRANSLATION

When that Devantaka the mighty chief of demon-warriors and the enemy of celestials was killed in battle, the enraged Trishira showered a terrible rain of sharp-pointed arrows on Neela's chest.

VERSE 28

महोदरस्तु सम्क्रुद्धः कुञ्जरं पर्वतोपमम्
भूयः समधिरुह्यशु मन्दरं रश्मिमानिव

mahodarastu samkruddhaḥ kuñjaraṃ parvatopamam
bhūyaḥ samadhiruhyaśu mandaraṃ raśmimāniva

SYNONYMS

29| samadhiruhya: mounting | bhūyaḥ: again | kuṅjaram: an elephant | parvatopamam: resembling a mountain | raśmimān iva: like the sun | mandaram: ascending Mount Mandara | saḥ samkruddhaḥ mahodarastu: that enraged Mahodara on his part | a pātayat: arrows to fall | āśu: quickly | nīlasya upari: on Neela | garjan toyadaḥ iva: like a rubling cloud | varṣam: (showers) rain | taḍiccakram: with circle of lightning | girau: on a mountain. |

TRANSLATION

Again mounting an elephant resembling a mountain, as the sun mounting Mandara Mountain, that enraged Mahodara on his part, caused rain of arrows to fall quickly on Neela, like rumbling cloud with a circle of lightning, showers rain on a mountain.

VERSE 30

ततः शरौघैरभिवर्ष्यमाणो
विभिन्न गात्रःकपि सैन्य पालः
नीलो बभूव अथ विसृष्ट गात्रो
विष्टम्भितस् तेन महा बलेन

tataḥ śaraughairabhivarṣyamāṇo
vibhinna gātraḥkapi sainya pālaḥ
nīlo babhūva atha visṛṣṭa gātro
viṣṭambhitas tena mahā balena

SYNONYMS

tataḥ: thereupon | abhivṛṣyamāṇaḥ śaraughaiḥ: by the rain of a multitude of arrows | gātraḥ: the body | nīlaḥ: of Neela | kapisainya pālaḥ: the commander of the army of monkeys | babhūva vibhinna: became blown up | atha: and then | visṛṣṭagātraḥ: with his loosened limbs | viṣṭambhitaḥ: paralyzed | mahābalena tena: by the mighty Mahodara. |

TRANSLATION

Thereupon, by the rain of a multitude of arrows, the body of Neela the commander of the army of monkeys became blown up. Thus the mighty Mahodara then made his loosened limbs paralyzed.

VERSE 31

ततस् तु नीलःप्रतिलभ्य सम्ज्नाम्
शैलम् समुत्पाट्य सवृक्ष षण्डम्
ततःसमुत्पत्य भृश उग्र वेगो
महा उदरम् तेन जघान मूर्ध्नि

tatas tu nīlaḥpratilabhya samjnām
śailam samutpāṭya savṛkṣa ṣaṇḍam
tataḥsamutpatya bhṛśa ugra vego
mahā udaram tena jaghāna mūrdhni

SYNONYMS

tataḥ: then | pratilabdhasamñaḥ: after obtaining consciousness | nīlaḥ tu: Neela | samutpāṭya: uplifting | śailam: a mountain | savṛkṣakhaṅḍam: consisting of a number of trees | samutpatya: jumping up mahogravegaH = with a great speed | jaghāna: struck | tena: with it | mūrdhni: on the head | mahodaram: of Mahodara. |

TRANSLATION

After regaining consciousness, Neela uplifted a mountain consisting of a number of trees and then jumping up with a great speed, struck with it on the head of Mahodara.

VERSE 32

ततः स शैल अभिनिपात भग्नो
महा उदरस् तेन सह द्विपेन
विपोथितो भूमि तले गत असुः
पपात वर्ज अभिहतो यथा अद्रिः

tataḥ sa śaila abhinipāta bhagno
mahā udaras tena saha dvipena
vipothito bhūmi tale gata asuḥ
papāta varja abhihato yathā adriḥ

SYNONYMS

saḥ mahodaraḥ: that Mahodara | tataḥ: then | śaila nipāta bhagnaḥ: shattered by the fall of the mountain | vipothitaḥ: and crushed | tena mahādvipena: by that large elephant too | gatāsuḥ: lost his life | papāta: and fell down | bhūmitale: on the earth's surface | adriḥ yathā: like a mountain | vajrābhihataḥ: struck by a thunderbolt. |

TRANSLATION

That Mahodara, then shattered by the fall of that mountain and crushed by that large elephant too, lost his life and fell down on the earth like a mountain struck by a thunderbolt.

VERSE 33

पितृव्यम् निहतम् दृष्ट्वा त्रिशिरास्ःचापम् आददे
हनूमन्तम् च सम्क्रुद्धो विव्याध निशितैःशरैः

pitṛvyam nihatam dṛṣṭvā triśirāsḥcāpam ādade
hanūmantam ca samkruddho vivyādha niśitaiḥśaraiḥ

SYNONYMS

dṛṣṭvā: seeing | pitṛvyam: Mahodara | nihatam: killed | triśirāḥ: Trishira | samkruddhaḥ: was enraged aadade = seized hold of | cāpam: his bow | vivyādha: and struck | hanūmantam: Hanuma | niśitaiḥ: with sharp | śaraiḥ: arrows. |

TRANSLATION

Seeing Mahodara his young paternal uncle killed. Trishira was enraged seized hold of his bow and struck Hanuma with sharp arrows.

VERSE 34

स वायुसूनुः कुपितश्चिक्षेप शिखरं गिरेः
त्रिशिरास्तच्छरैस्तीक्ष्णैर्बिभेद बहुधा बली

sa vāyusūnuḥ kupitaścikṣepa śikharaṃ gireḥ
triśirāstaccharaistīkṣṇairbibheda bahudhā balī

SYNONYMS

saḥ kupitaḥ vāyu sūnuḥ: (while) that enraged Hanuma | cikṣepa: hurled | gireḥ śikharam: a mountain peak | balī: the strong | triśirāḥ: Trishira | bibheda: broke (it) | bahudhā: into many pieces | tīkṣṇaiḥ śaraiḥ: with his sharp arrows. |

TRANSLATION

While that enraged Hanuma hurled a mountain-peak, the strong Trishira broke it into several pieces with his sharp arrows.

VERSE 35

तद्व्यर्थम् शिखरं दृष्ट्वा द्रुमवर्षं तदा कपिः
विससर्ज रणे तस्मिन् रावणस्य सुतं प्रति

tadvyartham śikharaṃ dṛṣṭvā drumavarṣaṃ tadā kapiḥ
visasarja raṇe tasmin rāvaṇasya sutaṃ prati

SYNONYMS

dṛṣṭvā: seeing | tat: that | śikharam: mountain-peak | vyartham: becoming useless | kapiḥ: Hanuma | tadā: then | visasajja: released | druma varṣam: a shower of trees | rāvanasya sutam prati: towards Trishira | tasmin raṇe: in that battle. |

TRANSLATION

Seeing that mountain-peak becoming useless, Hanuma then hurled a volley of trees towards Trishira in that battle-field.

VERSE 36

तमापतन्तमाकाशे द्रुमवर्षं प्रतापवान्
त्रिशिरा निशितैर्बाणैश्चिच्छेद च ननाद च

tamāpatantamākāśe drumavarṣaṃ pratāpavān
triśirā niśitairbāṇaiściccheda ca nanāda ca

SYNONYMS

pratāpavān: the valiant | triśirāḥ: Trishira | cicheda: chopped off | tam: that | druma varṣam: volley of trees | patantam: descending on him | niśitaiḥ bāṇaiḥ: with sharp arrows | ākāśe: in the sky (itself) | nanāda ca: and roared aloud. |

TRANSLATION

The valiant Trishira chopped off that volley of trees descending on him, with his sharp arrows in the sky itself and roared aloud.

VERSE 37

हनूमांस् तु समुत्पत्य हयांस् त्रिशिरसस् तदा
विददार नखैःक्रुद्धो गज इन्द्रम् मृग राड् इव

hanūmāṃs tu samutpatya hayāṃs triśirasas tadā
vidadāra nakhaiḥkruddho gaja indram mṛga rāḍ iva

SYNONYMS

tadā: then | kruddhaḥ: the enraged | hanuman tu: Hanuma on his part | samutpatya: bouncing up | vidadāra: tore asunder | triśirasah: Trishira's | hayam: horse | mṛgarāṭ iva: as a lion (tears asunder) | nāgendram iva: a large elephant | nakhaiḥ: with nails. |

TRANSLATION

Then, the enraged Hanuma on his part, bouncing up, tore asunder with his nails, Trishira's horse, as a lion tears asunder a large elephant.

VERSE 38

अथ शक्तिम् समादाय काल रात्रिम् इव अन्तकः
चिक्षेप अनिल पुत्राय त्रिशिरा रावण आत्मजः

atha śaktim samādāya kāla rātrim iva antakaḥ
cikṣepa anila putrāya triśirā rāvaṇa ātmajaḥ

SYNONYMS

atha: thereupon | triśirāḥ: Trishira | rāvaṇātmajaḥ: the son of Ravana | samāsādya: seizing hold of | śaktim: a spear | antakaḥ iva: as Yama the lord of death | kāla rātrim: gets hold of a night of all-destroying time | cikṣepa: and hurled it | anilaputrāya: on Hanuma. |

TRANSLATION

Thereupon, Trishira the son of Ravana seizing hold of a spear, as Yama the lord of death takes in his service Kalaratri, a night of all-destroying time, hurled it on Hanuma.

VERSE 39

दिवि क्षिप्ताम् इव उल्काम् ताम् शक्तिम् क्षिप्ताम् असम्गताम्
गृहीत्वा हरि शार्दूलो बभन्ज च ननाद च

divi kṣiptām iva ulkām tām śaktim kṣiptām asamgatām
gṛhītvā hari śārdūlo babhanja ca nanāda ca

SYNONYMS

gṛhītvā: seizing hold | tāmśaktim: of that spear | ulkālanīva: like a meteor | kṣiptām: moving speedily | divaḥ: in the sky | asamgatām: even without descending on him | hariśreśṭhaḥ: Hanuma the foremost of monkeys | babhaṅja ca: broke it | nanāda ca: and roared too. |

TRANSLATION

Capturing that spear coming like a meteor in the sky, Hanuma the foremost of monkeys broke it, even without its descending on him and roared too.

VERSE 40

ताम् दृष्ट्वा घोर सम्काशाम् शक्तिम् भग्नाम् हनूमता
प्रहृष्टा वानर गणा विनेदुर् जलदा;इव

tām dṛṣṭvā ghora samkāśām śaktim bhagnām hanūmatā
prahṛṣṭā vānara gaṇā vinedur jaladā;iva

SYNONYMS

dṛṣṭva: seeing | tām śaktim: that spear | ghora samkāśam: with a terrific form | bhagnām: broken up | hanūmatāḥ: by Hanuma | vānaragaṇāḥ: the monkey-troops | prahṛṣṭāḥ: were very much delighted | vineduḥ: and roared aloud | jaladāḥ yathā: like rumbling clouds. |

TRANSLATION

Seeing that spear of a terrific form broken up by Hanuma, the monkey-troops were very much delighted and roared aloud like rumbling clouds.

VERSE 41

ततःखड्गम् समुद्यम्य त्रिशिरा राक्षस उत्तमः
निचखान तदा रोषाद् वानर इन्द्रस्य वक्षसि

tataḥkhaḍgam samudyamya triśirā rākṣasa uttamaḥ
nicakhāna tadā roṣād vānara indrasya vakṣasi

SYNONYMS

tataḥ: thereupon | samudyamya: lifting up | khaḍgam: the sword | triśirāḥ: Trishira | rākṣasottamaiḥ: the foremost of demons | tadā: then | nicakhāna: dug | vakṣāsi: into the breast | vānarendrasya: of Hanuma. |

TRANSLATION

Thereupon, lifting up a sword, Trishira the foremost of demons them dug it into Hanuma's breast.

VERSE 42

खड्ग प्रहार अभिहतो हनूमान् मारुत आत्मजः
आजघान त्रिमूर्धानम् तलेन उरसि वीर्यवान्

khaḍga prahāra abhihato hanūmān māruta ātmajaḥ
ājaghāna trimūrdhānam talena urasi vīryavān

SYNONYMS

khaḍga prahārābhihataḥ: hurt by the thrust of the sword | vīryavān: the valiant | hanuman: Hanuma | mārutātmajah: the son of wind-god | ājaghāna: struck | trimūrdhānam: Trishira | urasi: on his breat | talena: with his palm. |

TRANSLATION

Hurt by the thrust of the sword, the valiant Hanuma the son of wind-god, struck Trishira on his breast, with his palm.

VERSE 43

स तल भिहतस् तेन स्रस्त हस्त अम्बरो भुवि
निपपात महा तेजास् त्रिशिरास् त्यक्त चेतनः

sa tala bhihatas tena srasta hasta ambaro bhuvi
nipapāta mahā tejās triśirās tyakta cetanaḥ

SYNONYMS

talābhihataḥ: struck by Hanuma's palm | saḥ triśirāḥ: that Trishira | mahātejāḥ: of great splendour | nipapāta: fell down | bhuvi: on the earth | tyakta cetanaḥ: unconscious | srasta hastāyudhaḥ: with the weapons slipping from his hand. |

TRANSLATION

Struck by Hanuma's palm, that Trishira of great splendour fell down unconscious on the earth with the weapons slipping from his hand.

VERSE 44

स तस्य पततःखड्गम् समाच्चिद्य महा कपिः
ननाद गिरि सम्काशस् त्रासयन् सर्व नैरृतान्

sa tasya patataḥkhaḍgam samāccidya mahā kapiḥ
nanāda giri samkāśas trāsayan sarva nairṛtān

SYNONYMS

saḥ mahākapiḥ: that large ape | girisamkāśaḥ: equal to a mountain in size | ācchidya: snatching away | tasya: his | tam patataḥ: that falling khaDgam = sword | nanāda: roared loudly | trāsayan: frightening | sarvarākṣasān: all the demons. |

TRANSLATION

Hanuma, that large ape, equal to a mountain in size, snatching away that falling sword of Trishira, roared loudly frightening all the demons there.

VERSE 45

अमृष्यमाणस् तम् घोषम् उत्पपात निशा चरः
उत्पत्य च हनूमन्तम् ताडयाम् आस मुष्टिना

amṛṣyamāṇas tam ghoṣam utpapāta niśā caraḥ
utpatya ca hanūmantam tāḍayām āsa muṣṭinā

SYNONYMS

amṛṣyamāṇaḥ: unable to bear | tam ghoṣam: that roar | niśācaraḥ: that demon | utpapāta: jumped up | utpatya: after jumping up | (he) tāḍayāmāsa: struck | hanūmantam: Hanuma | muṣṭinā: with his fist. |

TRANSLATION

Unable to bear that roar, the demon jumped up and struck Hanuma with his fist.

VERSE 46

तेन मुष्टि प्रहारेण संचुकोप महा कपिः
कुपितस्ःच निजग्राह किरीटे राक्षस ऋषभम्

tena muṣṭi prahāreṇa saṃcukopa mahā kapiḥ
kupitasḥca nijagrāha kirīṭe rākṣasa ṛṣabham

SYNONYMS

mahākapiḥ: Hanuma the great ape | samcukopa: was enraged | muṣṭi prahāreṇa: by the blow of his fist | kupitaḥ ca: enraged as he was | nijagrāha: he seized hold of | rākṣasarṣabham: that foremost of demons | kirīṭe: by his head covered with diadem. |

TRANSLATION

Enraged as he was by the blow of Trishiras's fist, Hanuma seized hold of Trishira the foremost of demons by his head covered by his diadem.

VERSE 47

स तस्य शीर्षाण्य् असिना शितेन
किरीट जुष्टानि सकुण्डलानि
क्रुद्धःप्रचिच्चेद सुतो अनिलस्य
त्वष्टुःसुतस्य इव शिरांसि शक्रः

sa tasya śīrṣāṇy asinā śitena
kirīṭa juṣṭāni sakuṇḍalāni
kruddhaḥpracicceda suto anilasya
tvaṣṭuḥsutasya iva śirāṃsi śakraḥ

SYNONYMS

saḥ: that | kruddhaḥ: enraged | anilasya sutaḥ: Hanuma the son of wind-god | praciccheda: chopped off | śitena asinā: with the sharp sword | tasya śīrṣāṇi: his (three) heads | kirīṭa juṣṭāni: furnished with diadems | sakuṅḍalāni: and ear-rings | śakraḥ iva: like Indra the lord of celestials (chopped off) | śirāmsi: the heads | tvaṣṭuḥ sutasya: of Vishvarupa the son of Tvashta. |

TRANSLATION

That enraged Hanuma the son of wind-god chopped off with that sharp sword, his three heads furnished with diadems and ear-rings, like Indra the lord of celestials chopped off the heads of Vishvarupa the son of Tvashta.

VERSE 48

तान्यायत अक्षाण्य् अग सम्निभानि
प्रदीप्त वैश्वानर लोचनानि
पेतुःशिरांसि इन्द्र रिपोर् धरण्याम्
ज्योतीम्षि मुक्तानि यथा अर्क मार्गात्

tānyāyata akṣāṇy aga samnibhāni
pradīpta vaiśvānara locanāni
petuḥśirāṃsi indra ripor dharaṇyām
jyotīmṣi muktāni yathā arka mārgāt

SYNONYMS

tāni śirāmsi: those heads | indraripoḥ: of Trishira the enemy of Indra | āyatākṣāṇi: having longish organs of senses | aga samnibhāni: which were mountain-like | pradīpta vaiśvānara locanāni: and having fire-like blazing eyes | petuḥ: fell | pṛthivyām: on earth | jyotīmṣi yathā: like planets and stars | muktāni: drop | arkamārgāt: from the track of the sun. |

TRANSLATION

Those mountain-like heads of Trishira the enemy of Indra, having longish organs of senses and having fire-like blazing eyes, fell down on earth, as planets and stars drop from the track of the sun.

VERSE 49

तस्मिन् हते देव रिपौ त्रिशीर्षे
हनूमत शक्र पराक्रमेण
नेदुःप्लवम्गाःप्रचचाल भूमी
रक्षांस्य् अथो दुद्रुविरे समन्तात्

tasmin hate deva ripau triśīrṣe
hanūmata śakra parākrameṇa
neduḥplavamgāḥpracacāla bhūmī
rakṣāṃsy atho dudruvire samantāt

SYNONYMS

50| dṛṣṭva: seeing | ṭriśira: Trishira | hatam: killed | athāpi: and even | prekṣya devāntaka narāntakau: as also seeing Devantaka and Narantaka | durādharṣau: the invincible ones | hatau: killed | mattaḥ: Matta | rākṣasa puṅgavaḥ: the foremost of demons | cukopa: was enraged | paramāmarṣī: with indignation. |

TRANSLATION

When that Trishira, the enemy of celestials, having a prowess equal to that of Indra was killed, the monkeys made a loud noise. The earth trembled. Then, the demons ran away everywhere. Seeing Trishira, Mahodara and the invincible Devantaka killed, Matta (Mahaparshva) was enraged with indignation.

VERSE 51

जग्राह अर्चिष्मतीम् च अपि गदाम् सर्व आयसीम् शुभाम्

jagrāha arciṣmatīm ca api gadām sarva āyasīm śubhām

SYNONYMS

52| 53| tadā: then | jagrāha: (he) was holding | gadām: a mace | arciṣmatīm: which was resplendent | sarvāyasīm: completely made of iron | hema parikṣiptām: wound round with golden wires | māmsaśoṇita phenilām: filled with a forth of flesh and blood | virājamānam: shining | vipulām: large | śatruśoṇita tarpitām: satiated with the blood of advesaries | sampradīptāgrām: the upper most part of it blazing | tejasā: with splendour | raktamālyavibhūṣitām: decked with garlands of ed flowers | airāvata mahāpadma sārvabhauma bhayāvahām: and which frightened the elephants supporting different quarters like Airavata |

TRANSLATION

Then, Mahaparshva was holding a large mace, which was resplendent, completely made of iron, wound round with golden wires, filled with a froth of flesh and blood, satiated with the blood enemies, the upper most part of which was blazing with splendour, decked with red coloured garlands and which frightened the elephants supporting the quarters like Airavata, Mahapadma and Sarvabhauma.

VERSE 54

गदाम् आदाय सम्क्रुद्धो महा पार्श्वो महा बलः
हरीन् समभिदुद्राव युग अन्त अग्निर् इव ज्वलन्

gadām ādāya samkruddho mahā pārśvo mahā balaḥ
harīn samabhidudrāva yuga anta agnir iva jvalan

SYNONYMS

ādāya: taking | godām: the mace | samkruddhaḥ: the enraged | mattaḥ: Matta | rākṣasapuṅgavaḥ: the foremost of demons | samabhidudrāva: went quickly | harrin: to the monkeys | jvalan yugāntāgniriva: like the blazing five at the end of the world. |

TRANSLATION

Taking that mace, the enraged Matta, the foremost of demons, went quickly to the monkeys like the blazing fire at the end of the world.

VERSE 55

अथ ऋषयःसमुत्पत्य वानरो रवण अनुजम्
महा पार्श्वम् उपागम्य तस्थौ तस्य अग्रतो बली

atha ṛṣayaḥsamutpatya vānaro ravaṇa anujam
mahā pārśvam upāgamya tasthau tasya agrato balī

SYNONYMS

atha: then | balī: the strong | ṛṣabhaḥ: Rishabha | vānaraḥ: a monkey | utpatya: jumping up | tasthau: stood | agrataḥ: in front | tasya: of him | upāgamya: having approached | mattānīkam: Mattanika | rāvaṇānujam: the younger brother of Ravana. |

TRANSLATION

Then, a strong monkey called Rishabha came jumping and stood in front of that Mattanika (Mahaparshva), the younger brother of Ravana.

VERSE 56

तम् पुरस्तात् स्थितम् दृष्ट्वा वानरम् पर्वत उपमम्
आजघान उरसि क्रुद्धो गदया वज्र कल्पया

tam purastāt sthitam dṛṣṭvā vānaram parvata upamam
ājaghāna urasi kruddho gadayā vajra kalpayā

SYNONYMS

kruddhaḥ: enraged | dṛśṭvā: in seeing | vānaram: that R^ishabha | parvatopamam: looking like a mountain | sthtam: standing | purastāt: before him | ajaghāna: (Mahaparshva) struck | urasi: in his breast | gadayā: with a mace | vajrakalpayā: equaling a thunderbolt. |

TRANSLATION

Enraged in seeing that Rishabha, looking like a mountain, standing before him, Mahaparshva struck him upon his breast with a mace equaling a thunderbolt.

VERSE 57

स तया अभिहतस् तेन गदया वानर ऋषभः
भिन्न वक्षाःसमाधूतःसुस्राव रुधिरम् बहु

sa tayā abhihatas tena gadayā vānara ṛṣabhaḥ
bhinna vakṣāḥsamādhūtaḥsusrāva rudhiram bahu

SYNONYMS

abhihataḥ: struck | tayā gadayā: by that mace | tena: by him | saḥ: that | vānararṣabhaḥ: Rishabha | bhinnavakṣāḥ: had his breast broken | samādhūtaḥ: was trembled | susrāva: and exuded | rudhiram: blood | bahu: profusely. |

TRANSLATION

When he struck with his mace, the breast of that Rishabha the foremost of demons was broken. He then trembled and exuded blood profusely.

VERSE 58

स सम्प्राप्य चिरात् सम्ज्नाम् ऋषभो वानर ऋषभः
क्रुद्धो विस्फुरमाण ओष्ठो महा पार्श्वम् उदैक्षत

sa samprāpya cirāt samjnām ṛṣabho vānara ṛṣabhaḥ
kruddho visphuramāṇa oṣṭho mahā pārśvam udaikṣata

SYNONYMS

saḥ ṛṣabhaḥ: that Rishabha | vānareśvaraḥ: the supreme monkey | prāpya: regained | samjñām: his consciousness | cirāt: after a long while | kruddhaḥ: and enraged as he was | visphura māṇauṣṭhaḥ: with his lips quivering | udaikṣata: looked towards | mahāpārśvam: Mahaparshva. |

TRANSLATION

That Rishabha, the supreme monkey regained his consciousness after a long while and enraged as he was with his lips quivering, looked towards Mahaparshva.

VERSE 59

स वेगवान् वेगवदभ्युपेत्य
तं राक्षसम् वानरवीरमुख्य
संवर्त्य मुष्टिम् सहसा जघान्
बाह्वतरे शैलनिकाशरूपः

sa vegavān vegavadabhyupetya
taṃ rākṣasam vānaravīramukhya
saṃvartya muṣṭim sahasā jaghān
bāhvatare śailanikāśarūpaḥ

SYNONYMS

vegavān: that swift | vānaravīra mukhyaḥ: Rishabha | śailanikāśarūpaḥ: with a mountain-like form | vegavat: speedily | abhyupetya: approaching | samvartya: and tightening | muṣṭim: his fist | jaghāna: struck | sahasā: quickly | bāhvantare: on the chest | tam rākṣasam: of that demon. |

TRANSLATION

That Rishabha, the supreme monkey regained his consciousness after a long while and enraged as he was with his lips quivering, looked towards Mahaparshva.

VERSE 60

स कृत्तमूलः सहसेव वृषः
क्षितौ पपात क्षतजोक्षिताङ्गह्
ताम् चास्य घोराम् यमदण्डकल्पाम्
गदां प्रगृह्याशु तदा ननाद

sa kṛttamūlaḥ sahaseva vṛṣaḥ
kṣitau papāta kṣatajokṣitāṅgah
tām cāsya ghorām yamadaṇḍakalpām
gadāṃ pragṛhyāśu tadā nanāda

SYNONYMS

kṣatajokṣitāṇgaḥ: with his body drenched in blood | saḥ: that Mahaparshva | papāta: fell | sahasā: suddenly | kṣitau: on the ground | vṛkṣaḥ iva: like a tree | kṛttamūlaḥ: with its root cut off | tadā: then | pragṛhya: taking | āśu: quickly | asya tām gadām: his mace | ghorām yamadaṅḍa kalpān: which was looking like a terrific Yama's rod | nanāda: he roared loudly. |

TRANSLATION

With his body drenched in blood, that Mahaparshva suddenly fell unconscious on the ground, like a tree with its root cut off. Then, taking quickly Mahaparshva's mace, which was looking like Yama's rod, he roared loudly.

VERSE 61

मुहूर्तमासीत्स गतासुकल्पः
प्रत्यागाअत्मा सहसा सुरारिः
उत्पत्य संध्याभ्रसमानवर्ण
स्तं वारिराजात्मजमाजघान

muhūrtamāsītsa gatāsukalpaḥ
pratyāgāatmā sahasā surāriḥ
utpatya saṃdhyābhrasamānavarṇa
staṃ vārirājātmajamājaghāna

SYNONYMS

saḥ: that Mahaparshva | āsīt: remained | gatāsukalpaḥ: as though he was dead | muhūrtaḥ: for a while | utpatya: springing | sahasā: suddenly | surāriḥ: that demon | samdhyābhrasamāna varṇaḥ: whose colour resembled an evening cloud | pratyāgatātmā: after regaining his consciousness | ājaghāna: struck | tam: that | vārirājātmajam: Rishabha |

TRANSLATION

Mahaparshva remained as though he was dead for a while. Springing suddenly after regaining his consciousness, that demon, whose colour resembled his consciousness, that demon, whose colour resembled an evening cloud, struck that Rishabha, the son of Varuna the lord of waters.

VERSE 62

स मूर्चितो भूमितले पपात
मुहूर्तमुत्पत्य पुनः ससम्ज्ञः
तामेव तस्याद्रिवराद्रिकल्पाम्
गदाम् समाविध्य जघान सम्ख्ये

sa mūrcito bhūmitale papāta
muhūrtamutpatya punaḥ sasamjñaḥ
tāmeva tasyādrivarādrikalpām
gadām samāvidhya jaghāna samkhye

SYNONYMS

saḥ: that Rishabha | papāta: fell | murchitaḥ: unconscious | muhūrtam: for a while | bhūmitale: on the ground | utpatya: rising | sasamñaḥ: after regaining consciouness | samāvidhya: and tightly holding | tām gadāmeva: just that mace | tasya: of his | adrivarādrikalpam: which was looking like a large mountain-peak | jaghāna: he banged (Mahaparshva) | samkhye: in the battle. |

TRANSLATION

That Rishabha fell unconscious for a while on the ground. Rising after regaining consciousness and tightly holding just the same mace, which was looking like a large mountain-peak, banged it on Mahapatra in the battle-field.

VERSE 63

सा तस्य रौद्रा समुपेत्य देहम्
रौद्रस्य देवाध्वरविप्रशत्रोः
बिभेद वक्षः क्षतजम् च भूरि
सुस्राव धात्वम्भ इवाद्रिराजः

sā tasya raudrā samupetya deham
raudrasya devādhvaravipraśatroḥ
bibheda vakṣaḥ kṣatajam ca bhūri
susrāva dhātvambha ivādrirājaḥ

SYNONYMS

sau raudrā: that terrific mace | samupetya: reaching | deham: the body | tasya: of that Mahaparshva = roudrasya = the fierce demon | devādhvaravipraśatro: the enemy of celestials | bibheda: broke | vakṣaḥ: his chest | susrāva: (He) exuded | bhūri kṣatajam: copious blood | adrirājaḥ iva: like a supreme mountain | dhātvambhaḥ: exuding |

TRANSLATION

That terrific mace, reaching the body of Mahaparshva, the fierce demon, the enemy of celestials, sacrificial rites and Brahmanas, broke his chest. Mahaparshva started exuding copious blood, as a supreme mountain exudes water full of minerals.

VERSE 64

अभिदुद्राव वेगेन गदां तस्य महात्मनः
ताम् गृहीत्वा गदाम् भीमाम् आविध्य च पुनःपुनः

abhidudrāva vegena gadāṃ tasya mahātmanaḥ
tām gṛhītvā gadām bhīmām āvidhya ca punaḥpunaḥ

SYNONYMS

mahātmā: the great-souled | saḥ: Rishabha | abhidudrāva: quickly ran towards | gadām: the mace | tasya mahātmanaḥ: of that mighty Mahaparshva | gṛhīvā: seizing | tām bhīmām gadām: that dreadful mace | āvidhya: and striking on the floor | punaḥ punaḥ: againg and again | jaghāna: he struck | mattanīkam: Mattanika (Mahaparshva) | raṇamūrdhani: in the battle-front. |

TRANSLATION

The great souled Rishabha quickly ran towards the mace of that mighty Mahaparshva. Seizing that dreadful mace and striking it repeatedly on the floor, he struck it on Mahaparshva in the battle-front.

VERSE 65

स स्वया गदया भिन्नो विकीर्ण दशन ईक्षणः
निपपात महा पार्श्वो वज्र आहत;इव अचलः

sa svayā gadayā bhinno vikīrṇa daśana īkṣaṇaḥ
nipapāta mahā pārśvo vajra āhata;iva acalaḥ

SYNONYMS

bhagnaḥ: struck | svayā gadayā: by his own mace | saḥ mattaḥ: that Mahaparshva | viśīrṇa daśanekṣaṇaḥ: with his teeth and eyes fallen out | nipapāta: fell down | acalaḥ iva: like a mountain | vajrāhataḥ: struck by a thunderbolt. |

TRANSLATION

Struck by his own mace, that Mahaparshva with his teeth and eyes fallen out, fell down like a mountain struck by a thunderbolt.

VERSE 66

विदीर्णनयने भूमौ गतस्त्त्वे गतायुषि
पतिते राक्षसे तस्मिन् विद्रुतं राक्षसम् बलम्

vidīrṇanayane bhūmau gatasttve gatāyuṣi
patite rākṣase tasmin vidrutaṃ rākṣasam balam

SYNONYMS

tasmin rākṣase: (When) that demon | gata sattve: depleted his strength | vidīrṇanayane: with his eyes burst open | gatāyuṣi: his long life gone away | patite: and fallen | bhūmau: on the ground | rākṣasam balam: the demoniac army | vidrudatam: ran away. |

TRANSLATION

When that demon depleted his strength, burst open his eyes, with his long life gone away and fallen down on the ground, the army of demons ran away.

VERSE 67

इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे आदिकाव्ये युद्धकाण्डे सप्ततितमः सर्गः

ityārṣe śrīmadrāmāyaṇe ādikāvye yuddhakāṇḍe saptatitamaḥ sargaḥ

SYNONYMS

tasmin: (When) that Mahaparshva | ravaṇasya bhātari: the brother of Ravana | hate: was killed | tat balam: that army | nairṛtānām: of demons | arṇavābham: which was as extensive as an ocean | tyaktāyudham: abandoning their weapons | dudrāva: ran away | kevala jīvitārtham: just considered with their lives | bhinnārṇavasamnikāśam: like a sea which has burst its shores. |

TRANSLATION

When that Mahaparshva was killed, that army of demons, which was as extensive as an ocean, abandoning their weapons in the battle-field, fled for mere lives, like a sea which has burst its shores.