Śrī Rāma Rakṣā Stotram

The Śrī Rāma Rakṣā Stotram is a powerful Sanskrit hymn dedicated to Lord Rāma, recited for protection. It was composed by the sage Budha Kauśika, who is said to have received the 38 stanzas from Lord Śiva in a dream. Recitation of this stotram is believed to form a divine, protective shield (kavacha) around the devotee, safeguarding them from harm and bestowing blessings. The hymn systematically invokes Lord Rāma's protection over every part of the body, making it a comprehensive prayer for well-being.

VERSE 1

ॐ अस्य श्री रामरक्षा स्तोत्र महा मन्त्रस्य ।
बुधकौशिक ऋषिः ।
श्री सीता रामचन्द्रो देवता ।
अनुष्टुप् छन्दः ।
सीता शक्तिः ।
श्रीमान् हनुमान् कीलकम् ।
श्री रामचन्द्र प्रीत्यर्थे ।
श्री रामरक्षा स्तोत्र जपे विनियोगः ॥

oṃ asya śrī rāmarakṣā stotra mahā mantrasya |
budhakauśika ṛṣiḥ |
śrī sītā rāmacandro devatā |
anuṣṭup chandaḥ |
sītā śaktiḥ |
śrīmān hanumān kīlakam |
śrī rāmacandra prītyarthe |
śrī rāmarakṣā stotra jape viniyogaḥ ||

SYNONYMS

ṛṣiḥ: sage | devatā: god | anuṣṭup: 8 letters | chandaḥ: meter | kīlakam: protector | prītyarthe: to please | viniyogaḥ: use |

TRANSLATION

For the great prayer of Sri Rāma's protection, The sage is Budha Kousika, God is Sri Sita Ramachandra, Meter is Anushtup, Power is Sita, Protector is Hanuman, And usage is chanting, And I am starting the chant of this prayer to please Ramachandra.

VERSE 2

॥ अथ ध्यानम् ॥
ध्यायेद् आजानुबाहुं ।
धृत शर धनुषम् ।
बद्ध पद्मासनस्थम् ।
पीतं वासोवसानं ।
नवकमलदल स्पर्धि नेत्रं प्रसन्नम् ।
वामाङ्कारूढ सीता ।
मुख कमल मिलल्लोचनं नीरदाभम् ।
नानालङ्कार दीप्तम् ।
दधतमुरुजटामण्डलं रामचन्द्रम् ॥

|| atha dhyānam ||
dhyāyed ājānubāhuṃ |
dhṛta śara dhanuṣam |
baddha padmāsanastham |
pītaṃ vāsovasānaṃ |
navakamaladala spardhi netraṃ prasannam |
vāmāṅkārūḍha sītā |
mukha kamala milallocanaṃ nīradābham |
nānālaṅkāra dīptam |
dadhatamurujaṭāmaṇḍalaṃ rāmacandram ||

SYNONYMS

atha: begin | dhyānam: meditation | dhyāyed: meditate | jānu: knees | ājānu: below knees | bāhum: arms | dhṛta: box | śara: arrows | dhanuṣam: bow | baddha padmāsanastham: lotus like posture | pītam: yellow | vāso: cloth | vasānam: wear | navakamaladhala: just opened fresh lotus flower | spardhi: compete | netram: eyes | prasannam: satisfied look | vāmā: left | aṅkam: thigh | ārūḍa: occupied by | mukha: face | kamala: lotus | milalocanaṃ: eyes fixed on | nīradābham: complexion of a rain cloud | nānā: various | alaṅkāradīptam: shining with jewels | dadhatam: wear | urujaṭā: matted hair | maṇḍalam: round |

TRANSLATION

Let us begin the Meditation. One should meditate on Rāma who has arms reaching down to his knees; who carries bow with arrows and bow; who is seated in a lotus position; who is wearing yellow clothes; whose eyes compete with just opened fresh lotus flower; who looks satisfied; whose eyes are fixed on lotus-like face of Sita sitting on his left thigh; whose color is like that of rain cloud; who has adorned different jewelery; who has round matted hair reaching up to his thighs.

VERSE 3

॥ अथ स्तोत्रम् ॥
चरितं रघुनाथस्य ।
शतकोटि प्रविस्तरम् ।
एकैकमक्षरं पुंसां ।
महापातक नाशनम् ॥

|| atha stotram ||
caritaṃ raghunāthasya |
śatakoṭi pravistaram |
ekaikamakṣaraṃ puṃsāṃ |
mahāpātaka nāśanam ||

SYNONYMS

atha: thus begins | stotram: prayer | caritaṃ: story | raghunāthasya: head of Raghu dynasty | śatakoṭi: hundred crores | pravistaram: extensive | ekaikam: each | akṣaraṃ: letter | puṃsāṃ: human being | mahāpātaka: greatest sins | nāśanam: destroy |

TRANSLATION

Let us begin the Prayer. The story of Sri Rāma has many letters. However, each and every letter has the power to destroy the greatest sins of mankind.

VERSE 4

ध्यात्वा नीलोत्पलश्यामं ।
रामं राजीवलोचनम् ।
जानकी लक्ष्मणोपेतं ।
जटामुकुट मण्डितम् ॥

dhyātvā nīlotpalaśyāmaṃ |
rāmaṃ rājīvalocanam |
jānakī lakṣmaṇopetaṃ |
jaṭāmukuṭa maṇḍitam ||

SYNONYMS

dhyātvā: meditate | nīlotpalaśyāmaṃ: bluish cloud color | rājīvalocanam: lotus like eyes | pethaṃ: with | jaṭa: matted hair | mukuṭa: crown | maṇḍitam: adorned |

TRANSLATION

Let us meditate on Rāma who is bluish cloud complexioned; who is lotus-eyed; who is with Sita and Lakshmana; who is adorned with a crown of matted hair.

VERSE 5

सासितूण धनुर्बाण ।
पाणिं नक्तं चरान्तकम् ।
स्वल्लीलया जगत्रातुं ।
आविर्भूतं अजं विभुम् ॥

sāsitūṇa dhanurbāṇa |
pāṇiṃ naktaṃ carāntakam |
svallīlayā jagatrātuṃ |
āvirbhūtaṃ ajaṃ vibhum ||

SYNONYMS

sāsitūṇa: sword | dhanur: bow | bāṇa: arrows | pāṇim: hand | naktaṃ: hold | carāntakam: destroyer of Rakshas | svalīlā: himself | jagat: world | trātuṃ: protect | āvirbhūtaṃ: take an incarnation | ajaṃ: abode | vibhum: earth |

TRANSLATION

Let us meditate on Rāma who has a sword, bow, and arrows; who playfully kills the rakshasas; who incarnated himself on his own wish to protect the earth.

VERSE 6

रामरक्षां पटेत्प्राज्ञः ।
पापघ्नीं सर्व कामदाम् ।
शिरोमे राघवः पातु ।
फालं दशरथात्मजः ॥

rāmarakṣāṃ paṭetprājñaḥ |
pāpaghnīṃ sarva kāmadām |
śirome rāghavaḥ pātu |
phālaṃ daśarathātmajaḥ ||

SYNONYMS

paṭet: read | prājñaḥ: wise | pāpaghnīṃ: sins are burnt | sarva: all | kāmadām: desires | śirome: head | rāghavaḥ: belongs to Raghu vamsam | pātu: protect | phālaṃ: forehead | daśarathātmajaḥ: son of Dasaratha |

TRANSLATION

The wise one should chant Rāma Raksha stotram so all his sins are burnt and his desires are fulfilled. Let Raghava protect my head. Let Rāma, the son of Dasaratha protect my forehead.

VERSE 7

कौसल्येयो दृशौ पातु ।
विश्वामित्र प्रियः श्रुती ।
घ्राणं पातु मखत्राता ।
मुखं सौमित्रिवत्सलः ॥

kausalyeyo dṛśau pātu |
viśvāmitra priyaḥ śrutī |
ghrāṇaṃ pātu makhatrātā |
mukhaṃ saumitrivatsalaḥ ||

SYNONYMS

dṛśau: eyes | priyaḥ: dear | śrutī: ears | ghrāṇaṃ: nose | makhatrātā: protector of Yagnas | mukhaṃ: face | saumitri: Lakshmana, son of Sumithra | vatsalaḥ: affectionate |

TRANSLATION

Let Rāma, son of Kousalya protect my eyes. Let Rāma, the one who is dear to Viswamithra protect my ears. Let Rāma, the protector of sacrifices/Yagnams protect my nose. Let Rāma, the one who is dear to Lakshmana protect my face.

VERSE 8

जिह्वां विद्यानिधिः पातु ।
कण्ठं भरत वन्दितः ।
स्कन्धौ दिव्यायुधः पातु ।
भुजौ भग्नेशकार्मुकः ॥

jihvāṃ vidyānidhiḥ pātu |
kaṇṭhaṃ bharata vanditaḥ |
skandhau divyāyudhaḥ pātu |
bhujau bhagneśakārmukaḥ ||

SYNONYMS

jihvāṃ: tongue | vidyā: knowledge | nidhiḥ: wealth | kaṇṭhaṃ: throat | vanditaḥ: salute | skandhau: shoulder | divya: divine | āyudhaḥ: weapons | bhujau: arms | bhagneśakārmukaḥ: one who broke Siva's bow (Siva Dhanusu) |

TRANSLATION

Let Rāma, who is the wealth of knowledge protect my tongue. Let Rāma, the one who is saluted by Bharatha protect my throat. Let Rāma, the one who has celestial weapons protect my shoulders. Let Rāma, the one who broke Siva's bow protect my arms.

VERSE 9

करौ सीतापतिः पातु ।
हृदयं जामदग्न्यजित् ।
मध्यं पातु खरध्वंसी ।
नाभिं जाम्बवदाश्रयः ॥

karau sītāpatiḥ pātu |
hṛdayaṃ jāmadagnyajit |
madhyaṃ pātu kharadhvaṃsī |
nābhiṃ jāmbavadāśrayaḥ ||

SYNONYMS

karau: hands | patiḥ: husband | hṛdayaṃ: heart | jāmadagnyajit: Parasurama, son of jAmadagni | madhyaṃ: middle | kharadhvaṃsī: destroyed the demon 'Khara' | nābhiṃ: navel | jāmbavadāśrayaḥ: refuge to Jambavaan |

TRANSLATION

Let Rāma, husband of Sita protect my hands. Let Rāma, the one who won over Parasurama, son of Jamadagni protect my heart. Let Rāma, the one who killed Khara protect the middle part of my body. Let Rāma, the one who provided refuge to Jhambhavan protect my navel.

VERSE 10

सुग्रीवेशः कटी पातु ।
सक्थिनी हनुमत्प्रभुः ।
ऊरू रघूत्तमः पातु ।
रक्षः कुलविनाशकृत् ॥

sugrīveśaḥ kaṭī pātu |
sakthinī hanumatprabhuḥ |
ūrū raghūttamaḥ pātu |
rakṣaḥ kulavināśakṛt ||

SYNONYMS

sugrīveśaḥ: master of Sugreeva | kaṭī: waist | sakthinī: hips | prabhuḥ: lord | ūrū: thighs | raghūttamaḥ: best of the Raghu dynasty | rakṣaḥ kulavināśa: destroyer of rakshasa dynasty (kulam) |

TRANSLATION

Let Rāma, master of Sugreeva protect my waist. Let Rāma, Lord of Hanuman protect my hips. Let Rāma, the best of the Raghu dynasty and who is the destroyer of Rakshasas protect my thighs.

VERSE 11

जानुनी सेतुकृत् पातु ।
जङ्घे दशमुखान्तकः ।
पादौ विभीषण श्रीदः ।
पातु रामोखिलम् वपुः ॥

jānunī setukṛt pātu |
jaṅghe daśamukhāntakaḥ |
pādau vibhīṣaṇa śrīdaḥ |
pātu rāmokhilam vapuḥ ||

SYNONYMS

jānu: knees | setukṛt: one who built Setu bridge | jaṅghe: shins | daśamukhāntakaḥ: killed ten faced Ravana | pādau: feet | vibhīṣaṇa: Ravana's brother | śrīdaḥ: blessings | akhilaṃ: entire | vapuḥ: body |

TRANSLATION

Let Rāma, the one who build Rāma Setu bridge protect my knees. Let Rāma, the killer of ten-faced Ravana protect my shins. Let the one who gave blessings to Vibheeshana protect my feet. Let Rāma protect my entire body.

VERSE 12

एतां रामबलोपेतां ।
रक्षां यः सुकृती पटेत् ।
सचिरायुः सुखी पुत्री ।
विजयी विनयी भवेत् ॥

etāṃ rāmabalopetāṃ |
rakṣāṃ yaḥ sukṛtī paṭet |
sacirāyuḥ sukhī putrī |
vijayī vinayī bhavet ||

SYNONYMS

etāṃ: this | balo: strength | sukṛtī: fortunate | paṭet: read | cirāyuḥ: long life | sukhī: good life | vijayī: victorious | vinayī: obedient | bhavet: get |

TRANSLATION

Only the fortunate can read this protective prayer powered by Rāma. Those who read this prayer will live long, be blessed with sons, be victorious and will be very obedient.

VERSE 13

पाताल भूतल व्योम ।
चारिणश् छद्मचारिणः ।
न द्रष्टुमपि शक्तास्ते ।
रक्षितं रामनामभिः ॥

pātāla bhūtala vyoma |
cāriṇaś chadmacāriṇaḥ |
na draṣṭumapi śaktāste |
rakṣitaṃ rāmanāmabhiḥ ||

SYNONYMS

pātāla: under world | bhūtala: earth | vyoma: sky (heaven) | cāriṇaś chadmacāriṇaḥ: forces who wander secretly | nadraṣṭum: invisible | śaktāsthe: forces | rakṣitaṃ: protection | rāmanāmabhiḥ: Rāma nāma |

TRANSLATION

Rāma nāma protects from invisible forces who wander secretly around the three worlds - under-world, earth and heaven.

VERSE 14

रामेति रामभद्रेति ।
रामचन्द्रेति वास्मरन् ।
नरो नलिप्यते पापैर् ।
भुक्तिं मुक्तिं च विन्दति ॥

rāmeti rāmabhadreti |
rāmacandreti vāsmaran |
naro nalipyate pāpair |
bhuktiṃ muktiṃ ca vindati ||

SYNONYMS

vāsmaran: remember | naro: man | nalipyate: free | pāpair: sins | bhuktiṃ: wealth | muktiṃ: salvation | vindati: get |

TRANSLATION

Those who remember Lord like Rāma, Rambhadra, and Ramachandra will be free from the sins, and will get wealth and salvation.

VERSE 15

जगज्जैत्रैक मन्त्रेण ।
रामनाम्नाभिरक्षितम् ।
यः कण्टे धारयेत्तस्य ।
करस्थाः सर्व सिद्धयः ॥

jagajjaitraika mantreṇa |
rāmanāmnābhirakṣitam |
yaḥ kaṇṭe dhārayettasya |
karasthāḥ sarva siddhayaḥ ||

SYNONYMS

jagat: universe | jaitra: success | eka mantreṇa: only mantra | abhi: well | rakṣitam: protected | yaḥ: who | kaṇṭe dhārayettasya: throat | kara: hand | sarva: all | siddhayaḥ: success |

TRANSLATION

Rāma mantra is the only mantra in the universe that give us success and protection. Those who wear Rāma nāma around their neck will always have success in their hands.

VERSE 16

वज्रपञ्जर नामेधम् ।
यो रामकवचं स्मरेत् ।
अव्याहताज्ञः सर्वत्र ।
लभते जयमङ्गलम् ॥

vajrapañjara nāmedham |
yo rāmakavacaṃ smaret |
avyāhatājñaḥ sarvatra |
labhate jayamaṅgalam ||

SYNONYMS

vajra pañjara: cage of diamond | smareth: remembers | avyāhatājñaḥ: no obstacles | sarvatra: everywhere | labhate: get | jayam: victory |

TRANSLATION

Those who keep remembering this mantra will be protected like a cage of diamond. Those who chant this mantra will get victory in everything without any obstacles.

VERSE 17

आदिष्टवान् यथा स्वप्ने ।
रामरक्षामिमां हरः ।
तथा लिखितवान् प्रातः ।
प्रभुद्धौ बुधकौशिकः ॥

ādiṣṭavān yathā svapne |
rāmarakṣāmimāṃ haraḥ |
tathā likhitavān prātaḥ |
prabhuddhau budhakauśikaḥ ||

SYNONYMS

ādiṣṭavān: preach | yathā: this | svapne: dream | imāṃ: like this | haraḥ: Lord Shiva | tathā: the same | likhitavān: write | prātaḥ: morning | prabhuddhau: wake up |

TRANSLATION

This Rāma Raksha stotram was preached by Lord Shiva in the dream of Budha Kaushika who wrote the same the next day morning as soon as he woke up.

VERSE 18

आरामः कल्पवृक्षाणां ।
विरामः सकलापदाम् ।
अभिरामः त्रिलोकानां ।
रामः श्रीमान् सनः प्रभुः ॥

ārāmaḥ kalpavṛkṣāṇāṃ |
virāmaḥ sakalāpadām |
abhirāmaḥ trilokānāṃ |
rāmaḥ śrīmān sanaḥ prabhuḥ ||

SYNONYMS

ārāmaḥ: Rāma nāma is like | kalpavṛkṣāṇāṃ: wish-fulfilling divine tree | virāmaḥ: stop | sakala: all | āpadām: danger | abhirāmam: Rāma is praised | trilokānāṃ: three worlds | sanaḥ prabhuḥ: sole Lord |

TRANSLATION

Rāma nāma is like a wish-fulfilling divine tree and keeps away all dangers, Rāma is praised in all the three worlds. Rāma is the sole Lord.

VERSE 19

तरुणौ रूपसम्पन्नौ ।
सुकुमारौ महाबलौ ।
पुण्डरीक विशालाक्षौ ।
चीर कृष्णाजिनाम्बरौ ॥

taruṇau rūpasampannau |
sukumārau mahābalau |
puṇḍarīka viśālākṣau |
cīra kṛṣṇājināmbarau ||

SYNONYMS

taruṇau: young | rūpasampannau: beautiful appearance | sukumārau: handsome | mahābalau: very strong | puṇḍarīka: the one who has wide eyes like lotus | viśāla: wide | akṣa: eyes | cīra: thread cloth | kṛṣṇājināmbarau: wear deer skin as clothes |

TRANSLATION

Rāma and Lakshmana are young, beautiful, handsome, and very strong. Rāma and Lakshmana have wide eyes like lotus, and wear deer skin and piece of cloth.

PURPORT

Soorpanaka describes Rāma and Lakshmana to Khara (demon) in shlokas 17 to 19
VERSE 20

फल मूलाशिनौ दान्तौ ।
तापसौ ब्रह्मचारिणौ ।
पुत्रौ दशरथस्यैतौ ।
भ्रातरौ रामलक्ष्मणौ ॥

phala mūlāśinau dāntau |
tāpasau brahmacāriṇau |
putrau daśarathasyaitau |
bhrātarau rāmalakṣmaṇau ||

SYNONYMS

phala: fruit | mūlāśinau: root | dāntau: root vegetables | tāpasau: look like ascetics | brahmacāriṇau: looks like bachelors | putrau daśarathasyaitau: Dasharatha's son | bhrātarau: brothers |

TRANSLATION

Rāma and Lakshmana consume fruits, roots, and root vegetables like ascetics and bachelors. Rāma and Lakshmana are sons of Dasaratha, and are brothers.

VERSE 21

शरण्यौ सर्व सत्त्वानां ।
श्रेष्ठा सर्वधनुष्मताम् ।
रक्षःकुल निहन्तारौ ।
त्रायेतां नो रघूत्तमौ ॥

śaraṇyau sarva sattvānāṃ |
śreṣṭhā sarvadhanuṣmatām |
rakṣaḥkula nihantārau |
trāyetāṃ no raghūttamau ||

SYNONYMS

śaraṇyau: surrender | sarva: all | sattvānāṃ: living beings | śreṣṭhā: great | dhanuṣmatām: archers | rakṣaḥkula: rakshasas dynasty | nihantārau: destroyer | trāyetāṃ: protect | raghūttamau: best of Raghu dynasty |

TRANSLATION

Rāma and Lakshmana protect all living beings who surrender to them, are greatest among all archers. Rāma and Lakshmana are destroyer of rakshasas, and are the best among Raghu dynasty.

VERSE 22

आत्तसज्ज धनुषम् इषुस्पृशम् ।
अक्षयाशुग निषङ्ग सङ्गिनौ ।
रक्षणाय मम रामलक्ष्मणाम् ।
अग्रतः पथिसदैव गछ्छताम् ॥

āttasajja dhanuṣam iṣuspṛśam |
akṣayāśuga niṣaṅga saṅginau |
rakṣaṇāya mama rāmalakṣmaṇām |
agrataḥ pathisadaiva gachchatām ||

SYNONYMS

āttasajja: arrow set on the bow | dhanuṣam: bow | iṣuspṛśa: thread tied to the bow | akṣayāśuga: arrows ready on the holder | niṣaṅga saṅginau: arrows set on the bow ready to attack | mama: our Lord | agrataḥ: foremost | sadaiva: always | gachchatām: committed to protect mankind |

TRANSLATION

Rāma and Lakshmana are always ready with the thread tied to the bow, arrow set on the bow, and full of arrows in the box. Rāma and Lakshmana are always committed and are foremost in protecting the mankind.

VERSE 23

सन्नद्धः कवची खड्गी ।
चापबाणधरो युवा ।
गच्छन् मनोरथान्नश्च ।
रामः पातु सलक्ष्मणः ॥

sannaddhaḥ kavacī khaḍgī |
cāpabāṇadharo yuvā |
gacchan manorathānnaśca |
rāmaḥ pātu salakṣmaṇaḥ ||

SYNONYMS

sannaddhaḥ: well prepared | kavacī: armor | khaḍgī: sword | cāpam: bow | bāṇam: arrows | dharo: carry | yuvā: active | gacchan: committed to fulfill | manorathaḥ: desires in our mind | salakṣmaṇaḥ: with Lakshmana |

TRANSLATION

Rāma who is with Lakshmana and who is always well prepared with armor, sword, bow and arrows is committed to fulfil our desires and to protect us.

VERSE 24

रामो दाशरथिः शूरो ।
लक्ष्मणानुचरो बली ।
काकुत्सः पुरुषः पूर्णः ।
कौसल्येयो रघूत्तमः ॥

rāmo dāśarathiḥ śūro |
lakṣmaṇānucaro balī |
kākutsaḥ puruṣaḥ pūrṇaḥ |
kausalyeyo raghūttamaḥ ||

SYNONYMS

dāśarathiḥ: son of Dasharatha | śūro: brave | lakṣmaṇānucaro: Rāma followed by Lakshmana | balī: strong | kākutsaḥ: descendant of Kakutsa dynasty | puruṣaḥ: man | pūrṇaḥ: complete | kausalyeyo: Kausalya's son | raghūttamaḥ: best of Raghu dynasty |

TRANSLATION

Rāma is son of Dasaratha; very brave; followed by Lakshmana; descendant of Kakutsa dynasty; a complete man; son of Kausalya; and best among Raghu dynasty.

VERSE 25

वेदान्त वेद्यो यज्ञेशः ।
पुराण पुरुषोत्तमः ।
जानकीवल्लभः श्रीमान् ।
अप्रमेय पराक्रमः ॥

vedānta vedyo yajñeśaḥ |
purāṇa puruṣottamaḥ |
jānakīvallabhaḥ śrīmān |
aprameya parākramaḥ ||

SYNONYMS

vedānta vedyo: well versed in Veda Vedantam | yajñeśaḥ: well versed in Yajnams (sacrificial fire) | purāṇa: well versed in mythology | puruṣottamaḥ: best of men | jānakīvallabhaḥ: dear to Sita | śrīmān: Lord | aprameya: enormous | parākramaḥ: strength |

TRANSLATION

Lord Rāma who is well versed in Veda Vedantam, performing Yagnam, and Puranas (mythology) is dear to Sita; and has enormous strength.

VERSE 26

इत्येतानि जपेन्नित्यं ।
मद्भक्तः श्रद्धयान्वितः ।
अश्वमेधाधिकं पुण्यं ।
सम्प्राप्नोति नसंशयः ॥

ityetāni japennityaṃ |
madbhaktaḥ śraddhayānvitaḥ |
aśvamedhādhikaṃ puṇyaṃ |
samprāpnoti nasaṃśayaḥ ||

SYNONYMS

ityetāni: like this | jape: chant | nityaṃ: everyday | madbhaktaḥ: Lord's devotee | śraddhayānvitaḥ: with faith | aśvamedha: Ashwamedha Yagnam (Sacrificial fire) | ādhikaṃ: more | puṇyaṃ: benefit, merit | samprāpnoti: attain | na saṃśayaḥ: no doubt |

TRANSLATION

Lord's devotees who chant this stotram with faith, will without doubt get more benefit than what they would get when they offer Aswamedha yagnam/sacrifice.

VERSE 27

रामं दुर्वादल श्यामं ।
पद्माक्षं पीतवाससम् ।
स्तुवन्ति नाभिर् दिव्यैर् ।
नते संसारिणो नराः ॥

rāmaṃ durvādala śyāmaṃ |
padmākṣaṃ pītavāsasam |
stuvanti nābhir divyair |
nate saṃsāriṇo narāḥ ||

SYNONYMS

durvādala: Dhurva (green) grass | śyāmaṃ: dark complexioned | padma: lotus | akṣaṃ: eyes | pīta: yellow | vāsasam: wear clothes | stuvanti: praise | nābhir: navel | divyair: powerful | saṃsāriṇo: family difficulties | naraḥ: mankind |

TRANSLATION

Rāma is dark-complexioned as the Dhoorva (green) grass; has eyes that look like lotus; is in yellow color dress. He who praises the powerful Rāma nāma originating from the navel will have his difficulties removed.

VERSE 28

रामं लक्ष्मण पूर्वजं ।
रघुवरं सीतापतिं सुन्दरम् ।
काकुत्सं करुणार्णवं गुणनिधिं ।
विप्रप्रियं धार्मिकम् ।
राजेन्द्रं सत्यसन्धं ।
दशरथतनयं श्यामलं ।
शान्तमूर्तिम् ।
वन्दे लोकाभिरामं ।
रघुकुल तिलकं राघवं रावणारिम् ॥

rāmaṃ lakṣmaṇa pūrvajaṃ |
raghuvaraṃ sītāpatiṃ sundaram |
kākutsaṃ karuṇārṇavaṃ guṇanidhiṃ |
viprapriyaṃ dhārmikam |
rājendraṃ satyasandhaṃ |
daśarathatanayaṃ śyāmalaṃ |
śāntamūrtim |
vande lokābhirāmaṃ |
raghukula tilakaṃ rāghavaṃ rāvaṇārim ||

SYNONYMS

lakṣmaṇapūrvajaṃ: born before Lakshmana | raghu: Raghu dynasty | varaṃ: boon | sītāpatiṃ: husband of Sita | sundaram: beautiful | kākutsaṃ: descendant of Kakutsa dynasty | karuṇārṇavaṃ: ocean of kindness | guṇa: qualities | nidhiṃ: treasure | vipra: learned | priyaṃ: likes | dhārmikam: always follows right path | rājendraṃ: best of kings | satyasandhaṃ: truthful | daśarathatanayaṃ: son of Dasharatha | śyāmalaṃ: dark-complexioned | śāntamūrtim: peaceful Lord | vande: Meditate on Rāma | lokābhirāmaṃ: praised by entire universe | raghukulatilakaṃ: best among Raghu dynasty | rāghavaṃ: descendant of Raghu dynasty | rāvaṇārim: one who killed Ravana |

TRANSLATION

Salutations to Rāma, who is elder to Lakshmana; boon to Raghu dynasty; husband of Sita; beautiful; descendant of Kakutsa dynasty; ocean of kindness; treasure of good qualities; likes scholars; always follows right path; best of kings; truthful; son of Dasaratha; dark-complexioned; and peaceful Lord. Let us meditate on Rāma who is praised by the entire universe; who is best and descendant of Raghu dynasty; and who killed Ravana

VERSE 29

रामाय रामभद्राय ।
रामचन्द्राय वेधसे ।
रघुनाथाय नाथाय ।
सीतायाः पतये नमः ॥

rāmāya rāmabhadrāya |
rāmacandrāya vedhase |
raghunāthāya nāthāya |
sītāyāḥ pataye namaḥ ||

SYNONYMS

rāmāya: Dasharatha calls Rāma as 'Rāma' | rāmabhadrāya: Kousalya calls Rāma as 'Ramabhadra' | rāmacandrāya: Kaikeyi calls Rāma as 'Ramachandra' | vedhase: Rāma's Guru Vasista calls Rāma as 'vedhase' | raghunāthāya: Other sages call Rāma as 'Raghunatha' | nāthāya: Sita calls Rāma as 'Natha' | sītāyāḥ pataye: People of Ayodhya call Rāma as 'Sita Pati' | namaḥ: salutations |

TRANSLATION

Salutations to Rāma, Ramabhadra, Ramachandra, basis of vedas, Lord of Raghu dynasty, Lord and husband of Sita.

VERSE 30

श्रीराम राम रघुनन्दन राम राम ।
श्रीराम राम भरताग्रज राम राम ।
श्रीराम राम रणकर्कश राम राम ।
श्रीराम राम शरणं भव राम राम ॥

śrīrāma rāma raghunandana rāma rāma |
śrīrāma rāma bharatāgraja rāma rāma |
śrīrāma rāma raṇakarkaśa rāma rāma |
śrīrāma rāma śaraṇaṃ bhava rāma rāma ||

SYNONYMS

raghunandana: descendant of Raghu dynasty | agraja: elder, born before | raṇa: war | karkaśa: immense fear | śaraṇaṃ: surrender |

TRANSLATION

I surrender to Rāma who is the descendant of Raghu dynasty, elder brother of Bharatha, and who creates immense fear in enemies in the war.

VERSE 31

श्रीरामचन्द्र चरणौ मनसा स्मरामि ।
श्रीरामचन्द्र चरणौ वचसा गृउह्णामि ।
श्रीरामचन्द्र चरणौ शिरसा नमामि ।
श्रीरामचन्द्र चरणौ शरणं प्रपद्ये ॥

śrīrāmacandra caraṇau manasā smarāmi |
śrīrāmacandra caraṇau vacasā gṛuhṇāmi |
śrīrāmacandra caraṇau śirasā namāmi |
śrīrāmacandra caraṇau śaraṇaṃ prapadye ||

SYNONYMS

caraṇau: feet | manasā: mind | smarāmi: remember | vacasā: words | gṛuhṇāmi: praise | śirasā: head | namāmi: bow | śaraṇaṃ: surrender | prapadye: fall on Rāma's feet |

TRANSLATION

I remember Sri Ramachandra's feet with my mind I praise Shi Ramachandra's feet with my words I bow to Sri Ramachandra's feet with my head I surrender to Sri Ramachandra's feet

VERSE 32

माता रामो मत् पिता रामचन्द्रः ।
स्वामी रामो मत् सखा रामचन्द्रः ।
सर्वस्वं मे रामचन्द्रो दयालुः ।
नान्यं जाने नैव जाने न जाने ॥

mātā rāmo mat pitā rāmacandraḥ |
svāmī rāmo mat sakhā rāmacandraḥ |
sarvasvaṃ me rāmacandro dayāluḥ |
nānyaṃ jāne naiva jāne na jāne ||

SYNONYMS

mātā: mother | mat: mine | pitā: father | svāmī: Lord | sakhā: friend | sarvasvaṃ: all/everything | dayāluḥ: kind hearted | nānyaṃ: no other | jāne: know | naiva: other than | na jane: don't know |

TRANSLATION

I know none other than Lord Rāma who is my mother, father, Lord, friend, everything to me, and is kind hearted.

VERSE 33

दक्षिणे लक्ष्मणो यस्या ।
वामे च जनकात्मजा ।
पुरतो मारुतिर्यस्य ।
तं वन्दे रघुनन्दनम् ॥

dakṣiṇe lakṣmaṇo yasyā |
vāme ca janakātmajā |
purato mārutiryasya |
taṃ vande raghunandanam ||

SYNONYMS

dakṣiṇe: right | vāme: left | purato: front | vande: salute |

TRANSLATION

Let us salute to Rāma who has Lakshmana on his right, Sita on his left, and Hanuman in the front.

VERSE 34

लोकाभिरामं रणरङ्गधीरम् ।
राजीवनेत्रं रघुवंशनाथम् ।
कारुण्यरूपं करुणाकरं तम् ।
श्रीरामचन्द्रम् शरणं प्रपद्ये ॥

lokābhirāmaṃ raṇaraṅgadhīram |
rājīvanetraṃ raghuvaṃśanātham |
kāruṇyarūpaṃ karuṇākaraṃ tam |
śrīrāmacandram śaraṇaṃ prapadye ||

SYNONYMS

lokābhirāmaṃ: praised by the entire universe | raṇaraṅgadhīram: brave (dhīram) in the battle field | rājīvanetraṃ: lotus like eyes | raghuvaṃśanātham: Lord of Raghu dynasty | kāruṇya: compassionate | karuṇākaram tam: kind | śaraṇaṃ prapadye: surrender |

TRANSLATION

Let us surrender to Lord Sri Rāma, who is praised by the entire universe, very brave in battle field, has lotus like eyes, chief of the Raghu dynasty, compassionate, extremely merciful

VERSE 35

मनोजवम् मारुततुल्यवेगम् ।
जितेन्द्रियं बुद्धिमतां वरिष्ठम् ।
वातात्मजं वानरयूधमुख्यम् ।
श्रीरामदूतं शरणं प्रपद्ये ॥

manojavam mārutatulyavegam |
jitendriyaṃ buddhimatāṃ variṣṭham |
vātātmajaṃ vānarayūdhamukhyam |
śrīrāmadūtaṃ śaraṇaṃ prapadye ||

SYNONYMS

manojavam: won over his mind | mārutatulyavegam: speed equal to wind God | jitendriyaṃ: control over his indriyas | buddhimatāṃ: knowledgeable | variṣṭham: best among | vātātmajaṃ: son of wind God | vānarayūdhamukhyam: head of Vanaras | śrīrāmadūtaṃ: Sri Rāma's messenger |

TRANSLATION

Let us surrender to Lord Hanuman who has won over his mind; has speed equal to wind God; has control over his indriyas; is greatest among knowledgeable; is the son of wind God; is chief of the army of monkeys; and is Sri Rāma's messenger.

VERSE 36

कूजन्तं राम रामेति ।
मधुरं मधुराक्षरम् ।
आरुह्य कविताशाखां ।
वन्दे वाल्मीकि कोकिलम् ॥

kūjantaṃ rāma rāmeti |
madhuraṃ madhurākṣaram |
āruhya kavitāśākhāṃ |
vande vālmīki kokilam ||

SYNONYMS

kūjantaṃ: keep singing | madhuraṃ: melodious | akṣaram: letters | āruhya: gifted | kavitā śākhāṃ: piece of poetry | kokilam: cuckoo (Valmiki Maharishi) |

TRANSLATION

I keep singing this sweet and melodious lettered Rāma nāma. Salutations to sage Valmiki who sang melodiously on Rāma like a cuckoo bird and gave us the gift of Rāma nāma.

VERSE 37

आपदाम् अपहर्तारं ।
दातारं सर्वसम्पदाम् ।
लोकाभिरामं श्रीरामं ।
भूयो भूयो नमाम्यहम् ॥

āpadām apahartāraṃ |
dātāraṃ sarvasampadām |
lokābhirāmaṃ śrīrāmaṃ |
bhūyo bhūyo namāmyaham ||

SYNONYMS

āpadām: danger | apahartāraṃ: destroys | dātāraṃ: gives | sarva: all | sampadām: wealth, treasure | lokābhirāmaṃ: praised in the entire universe | bhūyo: again | namāmyaham: bow |

TRANSLATION

I bow again and again to Sri Rāma who destroys all dangers, gives all wealth, and is praised in the entire universe.

VERSE 38

भर्जनं भवबीजानां ।
अर्जनं सुखसम्पदाम् ।
तर्जनं यमदूतानां ।
राम रामेति गर्जनम् ॥

bharjanaṃ bhavabījānāṃ |
arjanaṃ sukhasampadām |
tarjanaṃ yamadūtānāṃ |
rāma rāmeti garjanam ||

SYNONYMS

bharjanaṃ: destroys | bhavabījānāṃ: rebirth | arjanaṃ: gives | sukhasampadām: happiness and wealth | tarjanaṃ: drives away | yamadūtānāṃ: messengers of Yama (Lord of Death) | rāmeti garjanam: Rāma nāma sounds like lion's roar |

TRANSLATION

Rāma nāma destroys rebirth, gives happiness and wealth. Rāma nāma chanting sounds like lion's roar that drives away messengers of Yama (Lord of Death).

VERSE 39

रामो राजमणिः सदा ।
विजयते रामं रमेशं भजे ।
रामेणाभि हता निशाचरचमू ।
रामाय तस्मै नमः ।
रामान्नास्ति परायणं परतरं ।
रामस्य दासोस्म्यहम् ।
रामे चित्तलयः सदा भवतु ।
मे भो राम मामुद्धर ॥

rāmo rājamaṇiḥ sadā |
vijayate rāmaṃ rameśaṃ bhaje |
rāmeṇābhi hatā niśācaracamū |
rāmāya tasmai namaḥ |
rāmānnāsti parāyaṇaṃ parataraṃ |
rāmasya dāsosmyaham |
rāme cittalayaḥ sadā bhavatu |
me bho rāma māmuddhara ||

SYNONYMS

rājamaṇiḥ: jewel of kings | sadā: always | vijayate: victory | bhaje: pray | niśācara: dark forces | dāsosmyaham: surrender | nāsti: nothing | parataraṃ: other than | cittalayaḥ: mind | uddhara: better life | bhavatume: keep chanting |

TRANSLATION

Those who chant nāma of Rāma who is the jewel of kings, will always get victory. Salutations to Rāma who destroys the dark forces (demons). There is nothing better than chanting Rāma nāma and surrendering to His feet. Chanting Rāma nāma always in one's mind makes life better.

VERSE 40

श्री राम राम रामेति ।
रमे रामे मनोरमे ।
सहस्र नाम तत्तुल्यं ।
रामनाम वरानने ॥

śrī rāma rāma rāmeti |
rame rāme manorame |
sahasra nāma tattulyaṃ |
rāmanāma varānane ||

SYNONYMS

manorame: Parvati | sahasra: thousand | tattulyaṃ: equivalent | varānane: keep chanting |

TRANSLATION

If you keep chanting Rāma nāma like 'Rāma Rāma Rāma', it is equivalent to chanting 1000 Names of Lord Vishnu (Vishnu Sasharanama Stotram).

PURPORT

The shlokam below is a conversation between Lord Shiva and Parvati Devi from Vishnu Sahasranama
VERSE 41

॥ इति श्रीबुधकौशिक मुनि विरचितं ।
श्री रामरक्षा स्तोत्रं सम्पूर्णम् ॥

|| iti śrībudhakauśika muni viracitaṃ |
śrī rāmarakṣā stotraṃ sampūrṇam ||

SYNONYMS

iti: this | viracitaṃ: composed | sampūrṇam: complete |

TRANSLATION

Thus ends the Rāma protection prayer composed by Budha Kaushika Rishi.